Förväntansfulla

28 april 2009 kl. 20:41 | Publicerat i Allmänt | 4 kommentarer
Etiketter: , , ,

Inne på operation, nervösa men förväntansfulla och inte minst snygga. Eller hur?

sjuk1

snygg2

Såhär snygg kan man också vara direkt efter ett kejsarsnitt, kanske lite lite lite sliten 😉

2009-04-03-041

Annonser

Stålkvinna

28 april 2009 kl. 20:09 | Publicerat i Värk, känsligt | 1 kommentar
Etiketter: , , , , ,

Jag önskar jag var en stålkvinna, en stålkvinna helt utan värk som orkar göra allt och lite till. Eller så räcker det att vara en kvinna med lite mer energi, mindre värk, gladare, piggare, fräschare, smalare….ja listan kan göras lång. Egentligen finns det bara en sak jag vill ha mindre av och mer utav, nämligen mindre värk och mer ork. Under de här veckorna sedan Vilmer kom har jag inte rört på mig som jag brukar pga snittet på magen, jag har tagit det väldigt lugnt och blivit bortskämd. Idag var nog första gången på länge som jag har hållt igång lite extra och det känns verkligen i kroppen. Sån här värk som jag har nu har jag nog inte haft på väldigt länge. Jag är irriterad på mig själv att jag inte lyssnar på kroppen och utsätter den för saker som jag vet orsakar mycket mer värk, samtidigt som jag blir fruktansvärt ledsen att det ska vara såhär. Aldrig kunna göra saker utan att ligga däckad av värk på kvällen och dagen efter.

När Niklas åkte till jobbet tog jag, Filippa och Vilmer en promenad ner till apoteket. Sedan gick vi vidare och tog en promenad runt samhället. Pausade kanske i 5 min då vi köpte oss en varsin glass, på vägen hem gick vi förbi svärföräldrarna för att ta med Filippas cykel som blev kvar igår. Tittade då på klockan och vi hade promenerat i över en timma! Efter lite fika hos svärisarna gick vi hemåt, Filippa cyklade hem till en kompis och eftersom Vilmer sov i vagnen passade jag på att kratta och borsta i trädgården. Var alldeles slut när vi gick in sedan, inte så konstigt för jag hade gått där ute och grejat i 1,5 timme. Nu är jag alltså väldigt sliten, värker i varenda liten muskel och led. Värst är det dock i rygg, axlar, nacke, huvud, händer och ben. Dessutom känner jag att det gör ganska ont i snittet också, kanske gick ut lite för hårt nu i början efter operationen….

Inte nog med det, är så himla sugen på något gott, kanske får bli lite popcorn…..IGEN. Har nog ätit det eller chips varje dag nu i flera veckor. Inte konstigt att jag inte rubbar på de där sex kilona som är kvar efter graviditeten…

Gravidmagen, sakna och inte sakna

12 april 2009 kl. 09:48 | Publicerat i Allmänt, Sonen Vilmer | 3 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,

Trots alla graviditetskrämpor man har så kan man faktiskt sakna magen lite grann, det är något visst med att vara gravid. Känna de där små rörelserna där inne. Vem vet, man kanske aldrig får uppleva det igen. Fast jag hoppas att jag någon gång framöver känner att jag har lust och ork att gå genom ytterligare en graviditet och ett kejsarsnitt för jag vill mer än gärna ha ett tredje barn. Dock ska man ju lyckas bli gravid också, det har ju inte varit helt enkelt. Men nu ska jag njuta av Vilmers bebistid, den går så otroligt fort så man bli mörkrädd!

Jämförde lite med gravidmagen nu och med Filippa, de är ändå ganska lika fast magen nu med Vilmer var mycket större  och rundare tycker jag. Här kommer bilder på exakt samma tidpunkt i graviditeten, nämligen dagen innan snittet. Både Filippa och Vilmer kom ju 8 dagar innan bf.

Tjejmage, Filippa i maggen alltså

Killmagen, Vilmerbus ligger där inne

Vilmer är fortfarande snuvig, men det har inte blivit värre. Det går ganska bra under dagarna, värst är på nätterna då är han ganska täppt i näsan. Vi var iväg till apoteket igår och köpte koksaltlösning, lite smidigare än att göra egen. Det hjälper lite grann i alla fall. Annars är han ganska pigg och alert när han är vaken. Han verkar också ha ganska mycket magknip, med jämna mellanrum när han ligger och sover (eller försöker sova) så drar han ihop sig i fosterställning och gnäller en stund, sedan blir det bra för att dra igång efter ett tag igen. När han är vaken så märker man ingenting. Har provat med napp också, då han inte verkar ha ro att ligga själv på nätterna utan bara vill ligga på mig. Men det funkade inte så bra.

Idag kommer Niklas moster med man hit och ska kika på Vilmer. Filippa har också tjatat om att hon vill ha upp studsmattan så vi får se om hennes pappa är snäll och sätter upp den idag 🙂

Lilla Vilmer

03 april 2009 kl. 21:09 | Publicerat i Gravid med bebis nr 2, Sonen Vilmer | 15 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Som de flesta säkert vet så fick vi en liten kille som ska heta Vilmer i måndags den 30 mars kl 9.17. Det var ingen tungivktare som tittade ut, men ack så söt så söt och en kopia av sin storasyster när hon var nyfödd! Helt otroligt lika, trodde det var Filippa som kom ut ur magen igen…hihi. Han vägde nämligen 2910 g och var 48 cm lång. Vikten dalade lite för mycket under de första två dagarna så vi fick vara kvar en extra natt för att se att vikten inte gick ner mer, vi fick också börja ge honom lite tillägg. Idag har bröstmjölken börjat rinna till så nu ska det förhoppningsvis räcka med att bara amma. Med själva snittet har jag upplevt att det varit mycket värre den här gången än sist. Mer ont i såret och nu efteråt har jag också väldigt ont i urinblåsan, så fort jag rör mig gör det ont. Bäst är att bara sitta eller ligga helt still, men det är ju inte så bra att göra det. Bättre att röra på sig lite så att man kommer igång snabbare och sedan har man ju både en liten och stor att se efter. Får se hur det går imorgon kväll när Niklas åker iväg på Thåström. Dessutom fick jag den där smärtan efteråt som jag skrev om tidigare som beror på gaser som vandrar runt eller vätska som ligger och retar på diafragman, värsta smärtan som finns ju. Men den höll i sig i ett dygn bara som tur var.

Storasyster Filippa då…ja hon är jättestolt såklart. Vill JÄTTE gärna vara med hela tiden när vi håller på med Vilmer. Hon ska bära, sitta med honom i famnen, byta blöja. Pyssla om honom hela tiden! När andra håller honom vill hon gärna ta över, det är ju hennes bebis och lillebror. Då tycker hon att det bara är hon som ska ha honom. Hon blir till och med lite sur på mig när jag har honom och det blir ju mest jag som har honom eftersom det är jag som har maten. Men detta är väl övergående, om någon vecka är det nog kanske inte lika kul längre! 🙂

Här kommer lite bilder på Vilmer för er som inte har sett ännu:

Stolt storasyster!

 

5,4,3…nedräkningen har börjat på allvar

25 mars 2009 kl. 12:34 | Publicerat i Gravid med bebis nr 2, Värk, känsligt | 15 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , ,

Helt otroligt att det endast är 5 dagar kvar till det planerade snittet! Nervositeten och oron börjar så sakta infinna sig. Har tankar och funderingar över hur allt kommer att gå. Tänker tillbaka på snittet med dottern och det är med skräckblandade känslor jag går genom detta igen. Innan snittet med dottern hade jag läst mycket om vad ont man hade efter operationen, man kunde inte röra sig etc. Jag måste säga att jag mådde oförsämt bra efteråt, i själva operationssåret alltså. Jag var uppe på benen redan samma kväll, morgonen efter klarade jag av att duscha. Visst stramade det lite i såret så man var tvungen att hålla handen på magen när man skulle sätta och lägga sig. Men jag behövde ingen smärtlindring för just det.

Det som jag istället sved för var en annan värk jag fick några timmar efter snittet. Jag är ju mycket van vid ständig värk och annat, men den här smärtan som jag fick i höger axel/rygg är bland det värsta jag har varit med om. Kändes som höger axel var av på fyra ställen när jag rörde på mig samt att lungorna kollapsat, kunde inte andas, blev som ett tryck över lungorna och andetagen blev kippande. Varje rörelse gjorde fruktansvärt ont. Personalen trodde först att jag hade fått en propp i lungan, men det var det inte. Själv har jag hela tiden trott att det berodde på att jag legat med ena armen utåt så länge (under operationen) och att jag fått en rejälv streckning eller något sånt efter det. Jag har ju väldigt lätt för att få mer ont efter lite påfrestningar på kroppen.

Men nu har jag fått reda på att det inte berodde på det, utan fenomenet heter Referred Pain. Man kan få detta efter operationer där man antingen haft i gas i magen och liksom blåst upp den (gall operationer ex) och operationer där tarmarna stått still o man får problem med gaser efteråt. Likaså kan man få det om vätska och blod sipprar ut i buken och trycker på på både diafragma och nerver som sänder dessa smärtimpulser. Beskrivningen på min smärta är ungefär så alla känner som får detta efter en operation, många blir kollade så att de inte fått propp i lungan. Som smärtlindring brukar de oftast bara hjälpa med starkare tabletter som morfin. Det positiva är väl att smärtan kanske sitter i högst 2 dagar.

Så detta är något som jag önskar att jag inte får igen, men om jag får det så vet jag nu i alla fall vad det beror på!

Besöket hos bm

11 mars 2009 kl. 09:18 | Publicerat i Gravid med bebis nr 2 | 7 kommentarer
Etiketter: , , , , , ,

Var ju till barnmorskan igår för en kontroll. Hjärtljuden låg på 135 den här gången, bebisen rörde sig som en tok där inne då när hon skulle lyssna. Protesterade som bara den men det var nog för att bm hade innan känt hur och vart bebisen låg. Huvudet låg nedåt som var rörligt fortfarande, ryggen till vänster och lite längre upp på vänster sida rumpan. Benen på höger sida uppe vid revbenen och händerna längre ner på höger sida. Stämmer nog väldigt bra, ibland känner jag hur bebisen sträcker på sig och det känner jag genom att det trycker uppåt mot revbenen på höger sida (fötterna) samtidigt som det trycker nedåt långt ner vid blygdbenet på vänster sida (huvudet, nacken, axlarna…)

Mitt bltr låg på 95/55 så bm trodde det var orsaken till min yrsel. Finns väl inte så mycket att göra åt det mer än att se till så att man inte svimmar och så. Dricka mycket var bra. Det var ingen provtagning den här veckan, men nästa vecka ska jag ta prover och då får jag veta hur socker och blodvärde ligger på. Kan ju vara bra att veta vad blodvärdet ligger på nu innan snittet så det inte ligger för lågt (hade 117 sist för flera månader sedan) Sammandragningarna/förvärkarna skulle jag vila mot så mycket som möjligt (inte lätt när dom kommer även när jag vilar…) Blir dom värre ska jag ringa till förlossningen, men än så länge håller de sig någorlunda. Däremot har jag ju börjat få molvärk i mage och rygg också….man får väl ringa om det skulle bli för jobbigt!

Vi hade planerat så bra inför vår snittdag. Filippa ska få vara hos farmor och farfar när vi åker in. Sedan när bebisen är ute hade vi tänkt att Niklas skulle åka och hämta Filippa så hon skulle få köpa en present som hon skulle få ha med sig till bebisen. Jag känner att det är viktigt att Filippa får vara den som träffar bebisen först och i lugn och ro så hon får vänja sig lite. Men våra planer gick i stöpet för igår berättade bm att de har syskonförbud på sjukhuset för dom som är under 8 år bara för att det går RS-virus. Detta betyder ju att Filippa inte får träffa bebis förrän vi kommer hem, för man fick tydligen inte heller dra ut bebisen utanför avdelningen. Visserligen hade jag ju tänkt åka hem så fort som möjligt men nu känns det ännu viktigare att komma hem snabbt. Högst 2 nätter på sjukhuset ska jag försöka med.

I och med att inte Filippa får komma och hälsa på, så tycker jag att inte heller någon annan ska få komma dit. Blir ju liksom orättvist för Filippa och hon är ju också väldigt medveten så det känns rätt att göra så att ingen får komma, utan våra föräldrar och syskon (och andra) får komma när när vi är hemma igen. Tycker inte ni det är rätt att göra så?

Två sådana här linnen har jag köpt. En svart och en vit. Superbra att ha under vanliga kläder sedan när man ammar, då slipper man visa upp hela magen när man ska amma. Kände när jag ammade Filippa när hon var liten vad obekvämt det var att dra upp tröjan och visa hela magen när man skulle amma (inte så kul att göra sådär efter en graviditet och kejsarsnitt) Det finns ju amningstoppar, men det är roligare att ha vanliga kläder tycker jag.

Snittdatum

09 februari 2009 kl. 19:01 | Publicerat i Gravid med bebis nr 2 | 7 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , ,

Har nyss kommit hem och hunnit landa lite. Idag på fm var jag till Specialistmödravård, åkte med svärmor in till stan då hon skulle till frissan vid samma tid. Inne på specialistmödravård fick jag prata med förlossningsläkaren, en jättebra och ödmjuk läkare. Vi pratade om graviditeten med Filippa och förlossningen, sedan om den här graviditeten och min medicinering av antidepressiva tabletter. Hon sa att det inte är farligt att ta såna sent i graviditeten, men tyckte att OM det går så ska man försöka att trappa ner och sluta helt ca 2 månader innan förlossningen. Orsaken till det är att bebisen lätt kan bli överaktiv den första tiden efter födseln (kanske är därför den är så himla aktiv i magen nu… 🙄 ) Även om jag bara tar en halv tablett nu så blir jag såklart lite sådär ”jaha, det kanske är bäst att sluta helt då” Känns så fel att ta tabletterna när det bästa är att inte göra det och i synnerhet inte om det faktiskt påverkar bebisen. Men ändå är jag så otroligt rädd för att sluta helt också, för rätt som det är i vissa perioder så ökar ångesten, depressionen och de hemska tankarna (borde egentligen ha högre dos) Det som jag är mest rädd för och har störst respekt för är just de där tankarna jag får, de går verkligen inte att styra eller koppla bort när de väl kommer. Förlossningsläkaren tyckte att jag skulle prata med min ordinarie läkare eller mvc-läkaren om att ev. ta bort medicineringen nu tills bebisen är ute.

Sedan började hon informera lite om snittet och vad som har blivit annorlunda sedan dottern föddes. Till sist sa hon att hon skulle gå och prata med sköterskan så denna kunde kolla genom kalendern och sedan ge mitt ett snittdatum! Fick gå ut igen och sätta mig i väntrummet, men det dröjde inte länge förrän sköterskan kom med ett papper där det stod att vi ska infinna oss på operation Måndag den 30 mars för kejsarsnitt.

Så idag är det alltså prick 7 veckor kvar tills bebisen kommer!!! :mrgreen: Känns helt overkligt att nu ha ett bestämt datum då vår bebis ska födas. Längtar så jag spricker snart 😀

Orkar för tillfället inte skriva mer idag. Har bara sovit några timmar inatt och nu har jag en fruktansvärd värk i huvudet, axlar, rygg, armar och händer 😦

Dålig sömn

27 januari 2009 kl. 17:19 | Publicerat i Dottern Filippa, Gravid med bebis nr 2, Värk, känsligt | 4 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Har sovit riktigt uselt inatt, börjar bli fler och fler sådana nätter. Jag överdriver inte om jag säger att jag var upp på toaletten en gång i halvtimman hela natten. Bebisen trycker på blåsan och så fort jag rör mig i sängen får jag sammandragningar och det gör också att jag känner mig kissnödig. Jättesvårt att hitta bra sovställningar då jag har lätt för att få andnöd, det trycker liksom åt alla håll nu! Hade Filippa bredvid mig inatt och det gör ju sitt också, märks att jag sover mycket sämre med henne bredvid mig. Jag hade tydligen varit upp imorse och skrämt Niklas när han skulle till jobbet, men det kommer jag inte ihåg alls. Han sa att jag knappt hade ögonen öppna, vilken syn va? En naken gravid kvinna med halvöppna ögon skrämmer slag på mannen sin på väg till  toaletten 😀

Idag var dags för barnmorskebesök och allt såg bra ut. Fortfarande lite äggvita i urinen men så länge blodtrycket är bra och lågt så är det ingen fara alls. Bltr låg på 100/65. SF-måttet (magmåttet) låg bra och följde kurvan och bebisens hjärtljud låg idag på 144 (de andra gångerna har de legat på 146 och 140) Fick lite broschyrer om amning och förlossning. Känns lite mer påtagligt nu när man pratar om sånt, då vet man att det inte är långt kvar. Bm frågade om jag hade fått tid till Specialist mödravård för att prata om förlossningen och det har jag ju fått, ska dit den 9 feb. Hon sa att det är mest troligt att det blir snitt den här gången också eftersom jag hade det sist.

Ja så var det här med Niklas jobb, de fick inte veta något idag. VD:n kommer imorgon istället så då får vi väl se vad de säger och om de får reda på hur det blir.
Malin, han jobbar inom industri och verkstad. Jobbar som CNC-operatör, fräser tror jag. Han är medlem inom Metall och det står ju ganska mycket om just Metall nu, att de förhandlar och har sig lite överallt eftersom det är kris på de flesta ställen.

Så fortsätt håll tummarna! 😀

Dagens fråga från dotternVet du vad en långtradare är? Det är en lååååång kyss (så kommer hon och ger mig världens längsta puss) Det har jag lärt mig från Eva och Adam! :mrgreen:

Puss på magen

20 januari 2009 kl. 19:05 | Publicerat i Dottern Filippa, Gravid med bebis nr 2 | 3 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

Imorgon går jag in i v.30 i graviditeten. 10 veckor kvar till bf men förhoppningsvis blir det snitt och lite tidigare, ska iväg till specialist mödravård den 9 feb och då ska vi prata lite om snitt. Magen växer på bra i alla fall tycker jag och bebisen är väääääldigt aktiv där inne har jag märkt. Tycker den är igång precis hela tiden, hela magen gungar ibland 🙂 Läkaren mätte ju magen idag men fick inte reda på vad det låg på, hade varit intressant. Men eftersom jag inte hade med mig mina papper idag där de skriver i allt så får jag snällt vänta tills nästa vecka när jag ska till bm och då skriver hon in resultaten från dagens läkarbesök i mina papper.

Här kommer lite färska bilder från idag…

Filippa ville ju naturligtvis vara med och pussa på magen! 🙂

Kul att gömma sig bakom magen....

Puss på dig älskade lillasyster eller lillebror!

Skulle ni ha skickat iväg honom?

13 december 2008 kl. 12:07 | Publicerat i Allmänt, Gravid med bebis nr 2 | 3 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Niklas jobb vill skicka iväg han och två andra till Holland på en utbildning. Det var ett tag sedan de första gången tog upp detta. Niklas har väl inte direkt varit helt sugen på att åka dit, han blir ju borta från oss då 😉 Men som arbetsmarknaden ser ut nu och dessutom inom industrin så kan ju en sådan utbildning vara ganska bra att ha, han kanske inte blir en utav de första som blir varslad då? Och om det dessutom ger lite mer pengar i plånboken är ju det väldigt välkommet. Jag har hela tiden sagt att det är klart han ska åka….nu är det inte självklart tycker jag. Han har fått reda på att resan blir v.10 eller 11 och pågår en vecka. Det innebär att han isåfall kommer att åka 2 eller 3 veckor innan bebisen kommer (det blir ju antagligen snitt) Man kan ju aldrig förutse hur det blir, bebisen kanske bestämmer sig för att komma tidigare? Vad kul är det om den gör det och Niklas är i Holland då? Sedan och vara höggravid (plus värken) och själv hemma med Filippa, kan ju också bli ganska påfrestande. Men jag har sagt till honom att han får göra precis som han vill, åker han så ordnar det sig ju på något sätt ändå.

Dock tror jag att han har bestämt sig för hur han ska göra, jag tror han stannar hemma för han är nog rädd för att bebisen vill komma tidigare om han åker.

Men hur hade ni tänkt i den här situationen? Hade ni skickat iväg honom?

Nästa sida »


Entries och kommentarer feeds.