Fy för ångest

06 maj 2010 kl. 11:45 | Publicerat i Värk, känsligt | 2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,

Jag hatar verkligen den här ångesten, är så jobbigt när den väl sätter igång. Kryper i hela kroppen, känns precis som man ska krypa ur sitt eget skinn! Hjärtat slår i 300, man blir alldeles slut. Varför ska man behöva känna såhär? Vad har jag gjort för att det ska komma? Tycker inte jag har gjort något speciellt nu som borde ha framkallat den. Det skulle kännas lite bättre om man bara visste varför?

Har en huvudvärk som heter duga också och inte prata om värk i kroppen. Handlederna, händerna, armarna, ryggen, nacken, axlarna, benen, fötterna…..

Nä nu ska jag väcka Vilmer som ligger ute i vagnen och sover. Han ska nämligen iväg på sitt första tandläkarbesök!

Ps. Vilmer kryper på det vanliga sättet nu! 😀

Annonser

”Kryper”

28 februari 2010 kl. 15:42 | Publicerat i Sonen Vilmer | 3 kommentarer
Etiketter: , ,

Lillkillen är lite stönig och väntar gärna på sig med saker och ting, bekväm kanske? Men nu tar han sig i alla fall fram på sitt eget lilla vis, får se om han kommer underfund med att han kan krypa på knäna innan han börjar lära sig gå. Det är tveksamt, han gillar verkligen inte att ligga på mage och även om han nu tar sig fram såhär så tycker han ändå inte om att vara i den positionen. Oftast gnäller han samtidigt som han ”kryper” framåt 😀

(Observera också, att som vanligt har han bara en strumpa på sig! Vet inte vad han gör när den ena strumpan alltid åker av…. )


Kryper…

26 juli 2009 kl. 20:03 | Publicerat i Allmänt, Sonen Vilmer, Värk, känsligt | 2 kommentarer
Etiketter: , , , , , ,

Ångest, ångest. Inga bra dagar just för tillfälle, kryper så djävulskt i kroppen. Vet inte vart jag ska ta vägen. Vet inte varför det kommer nu? Försöker luska ut vad det beror på, det kommande dopet? Eller pga att jag har mer värk? Vill bara lägga mig och dra täcket över huvudet. Slippa tänka, ligga still med kroppen så att det inte ska värka så. Men är jag stilla känner jag av krypningarna mycket mer…

Vilmer är på gränsen till att skratta högt, han har inte gjort det ännu. Det kommer ”bara” en massa ljud men inget riktigt skratt. Men det är så himla nära 🙂 Har märkt att han är grymt kittlig överallt, igår lade jag också märke till att han tycker det är kul när man kittlar honom på rumpan…hihi. Godingen! Häromdagen fick han en doppresent från farmor och farfar, en Tripp Trapp stol. Han provsatt i den igår och verkade vara riktigt nöjd över att få sitta så högt så han ser (tog ett kort med mobilen, lägger in det här senare) Han kan ju inte sitta i den så mycket än, enbart korta stunder nu.

Den kommande veckan nu är klippning, bvc-besök med Vilmer och förberedelser inför dopet som gäller så vi har lite att göra de närmaste dagarna. Men närmast som gäller är att poppa popcorn och sedan se en film, vad det blir får vi se 🙂

Tripp Trapp Stocke

Kan inte styra min egen kropp

26 maj 2008 kl. 18:54 | Publicerat i Värk, känsligt | 5 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

Jag kryper snart ur mitt eget skinn, hjärtat slår sig snart ut genom bröstet, huvudet exploderar snart i tusen bitar , det molande illamåendet förvandlas snart till att jag måste spy, tårar ligger strax bakom ögonen och bara väntar på att falla. Jag faller snart ner i koma eller ännu mer drastiskt. Dör.

Jag avskyr detta, försöker att ignorera. Spänner kroppen så mycket det bara går för jag tror att det är det enda som hjälper mot att något utav det ovanstående kommer att ske. Klarar inte av min egen kropp, den har tagit över min vardag så jag varken orkar tänka eller agera som jag vill. Den fysiska smärtan tog över hand för längesedan. Det kan jag ta. Men den psykiska delen hade jag gärna velat tagit hand om själv. Obehagligt när man verkligen försöker trotsa tankarna och känslorna och det inte funkar. Vet inte riktigt vart jag ska ta vägen?

Att aldrig vara glad är frustrerande, vill så gärna känna glädje och lycka. Vill känna att livet leker och det mesta är roligt. Men det är bara svart. Försöker se ett ljus någonstans där framme, men fortfarande är det bara svart.

För att man ska kunna gå vidare och må bättre ska man kolla upp saker som man kan förbättra eller förändra. Man ska hitta roliga saker att göra. Man ska ta reda på vad meningen med livet är. Men vad är då meningen med MITT liv? Dottern naturligtvis och maken såklart, men sedan då? Det tar stopp där.

Faaaan, jag måste inse att jag behöver börja med mina såkallade lyckopiller igen. Det var det enda som hjälpte sist. Men vill inte……

 


Entries och kommentarer feeds.