Saknar…

01 november 2009 kl. 11:12 | Publicerat i Allmänt, Sonen Vilmer, Värk, känsligt | 1 kommentar
Etiketter: , , , , , ,

…lite lite i alla fall. Om man fick välja bort allt det onda jag hade när jag var gravid skulle jag mer än gärna vilja ha den här magen igen! 😀

V.36+6 2009-03-17 003

Vecka 37 med lilla solstrålen

 V.36+6 2009-03-17 009

V.36+6 2009-03-17 011

Natten har varit jobbig, Vilmer har vaknat en gång i timmen….igen. Hade några nätter som var bra, men så går han tillbaka till de här jobbiga nätterna igen. Varför? Har han ont? Är han hungrig? Bara vill ha närhet? Nattskräck? Så många frågor så få svar….Klockan 7 imorse tyckte Vilmer att det var dags för mamma att gå upp, men jag hade grymt ont i huvudet så jag väckte Niklas och frågade om han kunde gå upp med honom (kors i taket…det är nog första gången jag tar mod till mig att väcka honom och fråga det) Tänkte att jag kunde få sova några timmar till för Filippa skulle iväg på skridskoskolan till klockan 10 med farfar och Niklas skulle iväg och hjälpa sin kusin att flytta så jag kände att jag var tvungen att få 2 timmars sammanhängande sömn innan jag steg upp. Sitter fortfarande med världens huvudvärk, men det är dock bättre nu än imorse!

Fullt upp hela tiden

08 oktober 2008 kl. 17:22 | Publicerat i Dottern Filippa, Värk, känsligt | 3 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , , ,

Jag är så jäkla sliten. Ont i ryggen, nacken, axlarna, huvudet, armarna, händerna, fingrarna, benen, fötterna….ja, frågan är vart jag INTE har ont. Så konstigt att man ständigt kan ha ont i hela kroppen. Inget som jag vill ge min västa fiende för det är verkligen asjobbigt!

Ännu mer jobbigt när man har saker som man måste ta sig genom också, som skolan. Jag frågar mig om jag verkligen någonsin kommer klara av att jobba egentligen?

Hela tiden är det något i skolan. I engelskan nu så har jag äntligen läst ur min första bok på engelska, skrivit en recension om den. Fick genast en ny bok som jag ska läsa genom och skriva recension om. Har också idag gjort test i Nationellt prov. I svenskan igår fick jag en tjock bok som jag ska läsa genom och skriva en recension om till den 7 november! Det är inlämningar i data varje vecka, läxor i samhällskunskap och snart prov i samhällskunskap. Inlämning och stort specialarbete i psykologi….herregud, hur ska jag lyckats med allt detta!! Varför måste det vara så mycket?

Har fått order från min kära man att bara ägna mig åt engelskan eftersom det är den som jag måste bli godkänd i. Men va fasiken, hur lätt är det då? Jag som är en sådan som måste göra det bästa i allt jag gör, jag kan inte göra det halvbra med flit!

Just i skrivandes stund….

Sitter man i soffan, är hängig och trött så kommer min lilla skit som vet hur hon kan pigga upp en:
– Mamma, ska jag visa dig någonting?
_ Ja gör det
Titta då!
Den lilla fina dotter jag har, drar ner byxorna och visar mig rumpan, sedan faller hon ihop i soffan med värsta flabbet!

Ja, vad ska man säga? 🙄

Dagens citat:

”Jag tycker om att lära mig men jag gillar inte att bli undervisad.”

Ett litet busfrö har hon varit sedan hon var liten, men hon blir bara tokigare och tokigare 🙂

En hel del fällda tårar

03 april 2008 kl. 19:37 | Publicerat i Tv, Värk, känsligt | 2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Jag kunde inte slita mig från nya serien Spårlöst som började idag och nog satt jag här i soffan och bölade som bara den, från början till slut! Det är helt otroligt vilka känslor som kommer fram när man ser sånt här och eftersom jag själv inte känner till mina rötter så blir det ännu mer känslosamt! Tänk vilken känsla att få träffa tex sin biologiska mamma eller pappa för första gången, känslorna går säkert inte att beskriva. Man måste nog vara med om det för att förstå vad stort det är! Men fortfarande kan jag känna mig väldigt ledsen, jag kommer ju aldrig få uppleva det där och det sticker till i hjärtat så fort jag tänker på det. Om jag bara visste någonting, men jag vet absolut ingenting om mina biologiska föräldrar. En del adopterade vet ju i alla fall vad deras föräldrar heter, när de själva är födda och vilket namn föräldrarna gav dom. Men inte ens det vet jag. Har ett fejkat födelsedatum, ett fejkat namn och inte vet jag ens vart jag är född! Så nog känns det hur jobbigt som helst när man tänker på det. Vill inte tänka på det, men när man ser såna här program går det ju inte att undvika känslorna och tankarna. Skulle egentligen inte se det, men jag kan inte slita mig…


Entries och kommentarer feeds.