En inblick i mitt liv

Regn och rusk + 6 årskris

Brrr…det är oväder ute. Regnar och blåser så helst vill man krypa ner under täcket och snosa med familjen. Men det blir det inget med. Filippa är hos en kompis, Niklas ska se fotboll och jag och lillkillen tar oss en tur till mamma och pappa. Ska passa på och åka förbi en kompis och låna bebiskläder i strl 68 och 74 också.

Igårkväll myste vi ju med chips & dip till Lilla Melodifestivalen. Nu tjatar hon om den där skivan (som hon alltid gör direkt efter) och det brukar ju ta någon månad i alla fall innan den kommer ut. Jag tror hon har de tre föregående årets skivor och de brukar spelas flitigt både härhemma och i bilen!

Imorse gjorde Vilmer ett stort framsteg (för mig i alla fall 😀 ) Jag brukar ofta fråga honom: Får mamma en puss?
Så putar jag med munnen och gör pussljud. Imorse svarade han med att luta huvudet framåt och öppna munnen litegrann också fick jag en puss, jag blev alldeles till mig så jag gjorde väl detta säkert 10 ggr och varje gång gjorde han samma sak!! *stolt* Men han blev nog lite trött på det till slut, för sedan när Niklas kom upp och jag skulle visa honom så  totalvägrade han. Då skrattade han bara och var intresserad av allt annat..hehe 🙂

Så var ju den tokiga dottern också lite rolig förut. Hon skulle gå hem till kompisen, men blev lite lat helt plötsligt och sa att hon inte ville gå dit. Ville att jag skulle köra henne. Det är absolut inte långt, bara gatan ovanför här och hon har aldrig bett om det någon gång förut heller även om regnet öst ner. Hon sa att det var kallt och att hon skulle frysa om hon gick. Jag sa att hon får ta på sig varma kläder. Hon gnällde såklart och till slut så sa hon: Men mamma, vill du att jag ska bli sjuk? Nä då får du ju köra mig då!
Själv brukar jag säga exakt så till henne när hon inte vill sätta på sig jacka tex när hon ska gå ut (hon tror att det fortfarande är sommar ute så hon kan gå bara i tröja): Men vill du blir sjuk gumman? Nej, då måste du sätta på dig jackan.

6 årstrots som heter duga är det ju i det här huset och varit det sedan i våras. Allt är jobbigt så fort hon ska göra något. Hon vill helst inte duscha, sätta på sig, borsta tänderna, äta…. Läste att att vid 6 årsålder hamnar dom i kris och de kallar det ”förpubertet”.

Sexårskrisen

Handlar om: Självförtroende och skuld
 
Orsak: Man borde klara sig själv. Omgivningen förväntar sig det. Man borde jobba lite hårdare i förskoleklassen också. Vara tyst på lektionerna och sitta still och så.
Fast man klarar ju inte av det! Det kommer aldrig att gå!
 
Uttryck: Starkt tvivel på den egna kapaciteten kan göra sexåringen liten igen, så att hon slipper bli stor.
 
Föräldrainsats: Massor av närhet, försäkran om att hon är okej, och att det är okej att tycka att det är jobbigt att börja i förskoleklass. Beröm henne mycket och undvik kritik mer än vanligt.
 
Tips: Vardagens rutiner kan vara trygga att hålla sig till när allt känns så osäkert och kaotiskt.

Källa: http://www.ur.se/Vuxen/Familj/Foraldraskola/Alla-aldrar/Artiklar/Barns-utvecklingskriser/

Nästa stora kris är tydligen vid 9 år!

Två söta och tokiga ungar!