Sveriges jävla sjukvård

05 augusti 2008 kl. 16:13 | Publicerat i Nyheter, Värk, känsligt | 10 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , , , , , ,

Man kanske inte ska klaga, andra länder har det mycket värre. Men trots det måste man ha tillåtelse att få känna en gnutta irritation på den svenska sjukvården. Jag har flertal gånger varit väldigt missnöjd efter ha varit hos läkaren, mycket gråt och förtvivlan har man varit med om.

Konstigt att man egentligen har så stor respekt för läkare, man kan ju inte komma och säga vad man tror själv har drabbats av. Då har man verkligen råkat trampa läkaren på tårna. Istället ska man sitta där och titta på en stressad läkare som tror sig veta vad det är utan som helst några nogranna undersökningar. Nej det är bättre att skicka hem patienten med några tabletter så blir det säkert bra efter några veckor. Besöket tar inte mer än 10 minuter. Nästa gång man kommer pga av samma problem blir man hemskickad än en gång med fler tabletter. ”Hör av dig om några månader om det inte har gått över…

Anledningen till att jag tar upp det här, är att jag idag läste en artikel i aftonbladet.se om Halina Wiltman.
Hon sökte läkare för att hon hade ont i ryggen men hon skickades bara hem med en massa tabletter. Massa olika diagnoser ställdes tex ischias, diskbråck, gallsten, njursten, tarmbesvär och psykisk sjukdom. Under hela sjukdomstiden bad hon om att få göra en röntgen, men blev hela tiden nekad. Efter 4 månader sedan första läkarbesöket fick hon diagnosen: Elakartad cancer i lungor och skelletet. En cancer som sprider sig i kroppen för varje dag som går.
Hon ligger nu hemma och är döende och har daglig hjälp av sin make. Hade de upptäckt cancern tidigare kanske hon hade blivit räddad, säger hon.

Detta är något som skrämmer mig så fruktansvärt. Jävla cancer, dessa jävla smärtor. Hur ska man egentligen veta att man inte går runt med cancer i kroppen? Under hela min sjukdomsperiod har jag aldrig gjort någon som helst röntgen. Nu är det ju ett tag sedan jag fick diagnosen fibro, så värken beror väl säkerligen inte på just cancer. Men man blir ändå vettskrämd. Inte nog med det att maken har gått runt med magont nu i 5 år och det är först NU som de skickar honom på tarmröntgen! Varför har de inte gjort det tidigare? Måste man gå runt i flera år och ha ont innan de gör något drastiskt?

Annonser

10 kommentarer »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

  1. Håller verkligen med dj. Detta ska liksom vara sjukvården på 2000 talet!?? Det är under all kritik!! Jag har ju varit hemskt mycket i den här cirkusen sen jag blev sjuk och vad jag HATAR allt vad det nu innerbär för man kommer verkligen ingenstans idag utan en vettig läkare och vart ska man hitta den läkare som vill o kan bry sig?!
    Jag brukar säga att man måste vara frisk för att orka vara sjuk och visst är det så?
    Åhh,vad jag blir upprörd över det här och jag lider verkligen med denna människa,så tufft som hon har det nu och så hade det kanske kunnat fixa sig om vården tagit henne på allvar.
    Kram på dej!

  2. Hej! har du receptet på dumlekakor?
    Hade varit skoj och testa något nytt, för jag älskar att baka.
    Ha du oxå en bra dag
    kram

  3. Helena: Här kommer länk till kakorna, https://terese.wordpress.com/2008/02/19/dumlekakor/

  4. Har skrivit ett inlägg om detta i min blogg som handlar om skillnader mellan italien och sverige som jag tror du kommer uppskatta!

    http://sverigevsitalien.wordpress.com/

    Kolla 2:a inlägget.

  5. 10 personer dör VARJE DAG pga. felbehanlingar inom sjukvården, här finns ingen nolltolerans och inga hårda sattsningar på att det inte ska vara så här, varför?

    Kvinnor och sjukvård, gång på gång och år ut och år in bevisas och överbevisas det att kvinnor behandlas sämst när de söker vård, blir inte tagna på allvar, får bara den billigaste undersökningen och klassas inte sällan som gnällkärringar i stället för att tas på allvar.

    Min mamma dog i cancer pga. att läkarna inte kunde förstå vad de såg på hennes lugor och VÄGRADe av kostnadsskäl att skickade hennes prover vidare för analys i Uppsala förens efter ett år. Svaret kom snabbt därifrån men då hade mamma haft lungcancer (ej rökare) i ett år helt utan behandling och dog efter 2 veckor.

    Min ygste son höll på att dö vid födseln pga. att en kvinlig läkare ansåg att svenska kvinnor gnälelr så mycket och kräver snitt för minsta lilla och i Afrika kan de minsann föda tyst under en buske… Jag hade en högrisk graviditet och hade snitt inskrivet i min journal för att undvika komplikationer. enna förlossningsläkare som vägrade mej snitt gjorde att min pojke fick blodförgiftning under hennes försök att få ut honom utan snitt så han sedan fick tas ut akut med snitt av en annan läkare… han svävade sendan mellan liv och död i över en vecka tack vare henne.

    Jag kan fortsätta så här länge med olika berättelser från vår familj eller från vänner och släktingar och runt om i Sverige finns det säkert en uppsjö av skräckhistorier med tragiska slut…. och de styrande låter det bara fortgå år ut och år in…

  6. Jag håller med om att misstag/felbedömmningar görs i svensk sjukvård. Men att kalla den för svensk jävla sjukvård tycker jag är väl tilltaget.
    Har ni som skriver en aning om hur det är att jobba inom vården? Dålig lön,undermånliga arbetsförhållanden,konstant underbemanning mm mm .

    Många liv räddas dagligen,många får dessutom hjälp till självhjälp.
    Har arbetat inom vården i 25 år och dagligen så slår det mej att många (inte alla) kommer till vårdcentralen och ställer krav som är helt orimliga.
    Allt från krav på PC behandling (trots att den åkomma man har är ett virus och då hjälper inget PC i denna värld)
    Krav på att bli sjukskrien på de mest lösa och ickemedicinska grunder som finns.
    Ja listan kan göras lång.
    Jag har själv en whiplash skada sen 5 år tillbaka men jobbar heltid vilket jag mår mycket bra av.

    Att ha ständig värk är ingen lek,men att fokusera på sjukdomar,lidande och eventuella kommande besvär gagnar inte patienten och definitivt inte omgivningen
    Träning och positivt tänkande löser inte allt men hjälper en bra bit på vägen.
    Så till er alla som gnäller och beklagar er. Ta ert eget ansvar,sluta vara så egoistiska och ta tag i ert liv.
    För det kommer svensk sjukvård aldrig att göra

  7. Ann: Jag är själv undersköterska och har jobbat inom vården ett antal år, så jag vet precis hur det är. Så pga att jag har jobbat inom vården plus att jag har ständig värk så tycker inte jag att man får rätt behandling jämt. Hade jag fått hjälp tidigare med behandlingar och rehabilitering för min värk så är det inte säkert att det hade gått så långt som det har gjort. Jag är glad för din skull att du klarar av att jobba heltid trots Whiplash-skada, men för det behöver inte det betyda att ALLA med värk klarar av att göra det. Jag anser verkligen inte att jag är egoistisk, jag försöker så gott jag kan trots att jag har haft ständigt ont i hela kroppen i 9 år nu och en djup depression och ångest på detta. Min man och de närmaste kan intyga att jag inte är en sån som klagar i första taget. Men ibland klarar man inte vad som helst och absolut inte oförstående läkare. Det gör en så fruktansvärt ledsen när man möter oförstående människor.

  8. Hej Terese!
    Vad jag framförallt menar är att man måste skilja på sak och sak. Ångest och depression är en sak värk en annan.
    Naturligtvis så påverkas bägge delarna av varandra och kräver enskilda behandlingar.
    Jag vet att sjukvården många gånger är dålig på att behandla själen och där menar jag att man kan göra mycket själv och inte fokusera så mycket på problem och begränsningar utan se möjligheter.
    Naturligtvis är vi alla individuela individer med olika personligheter,vad som passar mej kanske inte passar dej osv.
    Jag hade turen att komma till en läkare och sjukgymnast som ”sparkade” igång mej direkt efter min bilolycka vilket jag är mycket tacksam för. Jag är övertygad om att hade jag inte fått den hjälpen så hade jag inte befunnit mej där jag står idag.
    Sjukvården ska självklart ta sitt ansvar och se hela patienten,både kropp och själ men som patient har du faktiskt ochså ett ansvar.

    Att vara sjukskriven långa perioder kanske inte alla gånger är det optimala. Där tycker jag att sjukvården bör tänka om och vara mer rehabinriktade och motivera patienterna att hitta en passande aktivitet/arbete.
    Att ångest och depression drabbar en del som är långtidssjuksrivna är inte konstigt.
    Att ha en uppgift/arbete gör ju att fokus försvinner ifrån dej själv och dina problem vilket faktiskt kan vara ett andningshål.
    Jag vet ju inte vilken slags läkarkontakt som du har haft eller har,men jag kan varmt rekommendera alternativ medicin samtt KBT.
    Mår själen bra så kan man också ”hantera” lite krämpor med det menar jag naturligtvis inte att man ska stå ut med vadsomhelst utan kanske mer acceptera att det är här och nu och utgå ifrån det.

    Min kunskap om fibromyalgi är begränsad. Men jag har ju genom åren som mottagningssköterska kommit i kontakt med en del patienter.
    Det slog mej för några dagar sedan att jag aldrig träffat en man med fibromyalgi,stämmer det?
    Dessutom så visade det sej att av 20 patienter på vc där jag arbetar med diagnosen fibromyalgi så arbetade 19 inom vården.
    Finns det ett samband eller är det bara en ren tillfällighet?
    Vet du något om detta?
    Bara några funderingar……
    Önskar dej lycka till
    mvh Ann

  9. Ann: Jag håller med dig om allt du skriver. Därför tror jag att om jag hade fått rehabilitering direkt hade det inte gått så långt som det har gjort för mig. Man behöver komma igång ganska snabbt för att inte hamna ”därnere”. Jag fick vänta i flera år innan jag fick hjälp med arbetsträning och annat. Men nu äntligen har jag arbetstränat och kommit fram till ett yrke som skulle passa mig perfekt. Så därför sätter jag mig på skolbänken om två veckor och börja läsa! Ett jättestort steg för mig, men ska bli jättekul och spännande såklart.

    Det stämmer att det nästan bara är kvinnor som drabbas av fibromyalgi. Jag känner dock till en man som har det, men annars har jag bara hört att det är kvinnor som drabbas. Jag tror att det hör ihop med att kvinnor oftast presterar mer, eller vill prestera mycket mer än vad dom egentligen klarar av. Oftast är det ju vi kvinnor som håller reda på allt och ska klara allt. Det innebär ju att vi kvinnor lättare hamnar i den här stressen. Jag tror absolut att de som jobbar inom vården lättare kan drabbas också. Oftast är det kvinnor med hög prestation som drabbas, såna som vill vara alla till mötes. Tänker mer på andra än sig själv och vill göra jobbet så bra som möjligt.

    Tack för Lyckoönskningen!

  10. Ann Säger:
    augusti 6, 2008 kl. 2:07 pm

    Ann säger ju själv att Sveriges sjukvård är skit genom sitt eget inlägg. Ann fattar inte att svensk sjukvård är skit och har varit det i mer än 20 år. Jag har varit i många länder som Sveriges regering påstår är banan-republiker. Jag fick akut vård där på fem röda sekunder och läkarna där gav diagnos lika snabbt, korrekt diagnos. Sverige har ingen sjukvård bara knarklangande så kallade läkare. Sådana som Ann har hjärntvättats och tror att Sverige är bäst i allt från svenskt kött till sjukvård. Tyvärr Ann, Sverige är sämst i allt och det mest korrupta landet. Det är krig, vapen och rån utav ”fattiga” Afrika som håller Sverige uppe. Alltså kriminalitet från Sveriges mördar-regering håller Sverige på fötter.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: