10 månader
30 januari 2010 kl. 13:33 | Postat i Sonen Vilmer | 4 kommentarerHurra för lilleman idag som blir 10 månader. Usch och fy vad tiden går fort, snart blir han 1 år ”långluggen”
En liten parvel som hellre bökar mer än sitter still en sekund. Trots sin nyfikenhet och myror i brallorna så varken kryper han, reser sig upp eller går. Han kör med tågångstilen vilket gör att han blir vingelbyx, men han tycker det är lika roligt för det. Här ska det minsann inte stressas fram något!
Två små tänder i nederkäken har tittat fram, kan klappa händerna, vinka och leka tittut (gömmer sig bakom sina egna händer, tittar fram och säger ”Däää”). Älskar att vara med storasyster och hennes kompisar. Blir lite blyg ibland när andra pratar med honom, lägger då huvudet på sned och lutar sig mot den som han sitter hos då. Pussas när man frågar om puss, skrynklar ihop ansiktet ibland, skrattar högt när andra skrattar (han vill vara med och skratta han också). Ja ett litet busfrö har vi att härhemma!
”Ät onge!”
20 januari 2010 kl. 09:20 | Postat i Sonen Vilmer | 6 kommentarerEtiketter äta, BVC, gröt, körtlar, knölar, läkare, mat, nacken, polyp, sömn, skelning, välling
Det kokar i mig, känner mig stressad. Det är frustrerande. Samtidigt vet jag att barn i vårt land inte svälter. Men har man en kille som inte sover bra på nätterna vill man ju såklart att han ska få i sig bra med mat under dagarna så han inte ska vara hungrig på natten. Ett tag, i slutet av november till december, åt han ganska bra. I alla fall en halv burk mat och gröt fick vi i honom. Sedan fick han magsjukan och har knappt ätit någon vanlig mat alls sedan dess. Gröt har funkat lite si och så, nu i flera dagar har det inte funkat alls. Däremot tar han välling istället. Men kan man leva på välling hela dagarna? Varje måltid känns ångestladdat nu för tiden, då jag inte har tålamod och självklart känner väl Vilmer av detta. Har provat att inte amma honom alls, vilket inte har hjälpt ett dugg. Provat med 4 timmars mellanrum, lika där. Hjälper inte alls.
Läste på familjeliv i forumet där om andra barn som inte heller åt så bra och en tjej beskrev sin situation exakt som vi har det just nu:
Oj vad jag känner igen mig… Vi har en rund och go´kille som beter sig precis på samma sätt vid matbordet. Han är 8 månader och har i princip aldrig riktigt fastnat för det där med fast föda. När han verkar hungrig sätter vi honom i stolen och han börjar direkt att gnälla. Perfekt tänker jag, nu är han hungrig så idag äter han nog. 4 skedar går in sedan är det tvärstopp. Han skruvar på sig, tittar bort och vägrar att öppna munnen. Ofta tar jag då ner honom för att försöka igen ett tag senare. Då med samma resultat, men ofta värre och det slutar alltid i gråt. Så här är det varenda mål, varenda dag. Jag är så less och frustrerad att jag bävar inför varje matsituation. Det känns som om vi har provat allt. Jag har skrivit upp vilka tider jag ger honom mat, för att kunna justera tiderna då jag trott att jag kanske väntat för länge alt för lite länge innan maten serverats. Inget tycks hjälpa.
Efter att han har fått i sig sina 4 skedar slutar det med att jag till slut måste ge honom välling, eftersom han gnäller och är missnöjd. Det känns som om jag hela tiden springer med vällingflaskan i högsta hugg. Välling vill jag kunna servera till frukost och kvällsmål men däremellan vill jag ju att han äter vanlig mat.
Jag vet att i 8-månaders åldern kommer separationsfasen, vilket i sin tur kan förvärra matlusten och dessutom hade han magsjuka för 4 veckor sedan och det gör säkert sitt också. Men varför äter han inte vanlig mat!!!! Han verkar helt ointresserad. Däremot dricker han jättebra (vi begränsar dock drickandet i samband med måltiderna, för att han inte ska dricka sig mätt).
Jag har provat ge honom mjuka brödbitar och det äter han gärna och mycket av, men han kan ju inte leva på bröd och välling. Svårt med annan plockmat eftersom han har svårt att tugga, med bara 3 tänder.
Att avleda maten med att Vilmer får en egen sked eller sitta och peta med bröd funkar inte alls. Han blir så inne i det att han inte tar maten alls då. Att låta honom sitta själv med maten funkar inte heller, antingen sitter han och slår på maten (bankar och plattar till det) eller slänger ner det på golvet. Kan prova att ta det i munnen någon enstaka gång men grimaserar och till slut hamnar det på golvet och hans tålmod är slut. Han vrider och vänder på sig och försöker ta sig ur stolen.
Jag gör nu så att på morgonen får han välling, som oftast funkar bra. Men då ska det gå några timmar efter att han har vaknat. Till lunch provar jag med lite mat. Äter han bara några skedar får han gå ur stolen och leka lite innan jag provar en gång till. Blir det samma där så väntar jag 30 min innan jag ger honom 220 ml välling. Om jag lyckas få i honom kanske en halv halv burkmat så brukar det bli 110 ml välling efteråt. Middag brukar bli detsamma som lunchen. Senare på kvällen provar jag med gröt och strax innan nattning får han 220 ml välling. Så oftast blir det 4 st vällingflaskor under dagarna. Men vällingen är inte heller felfri. Oftast ska han krångla lite innan han tar flaskan. Eller så äter han ungefär 80 ml och sedan krånglar. Då får man vänta lite, avleda med lite bus och lek under tiden vi sitter i soffan och prova igen. Till slut så får han i sig hela flaskan. Man får inte ha bråttom….*pust*
Trots detta, så går han ju upp normalt i vikt i alla fall. Var till bvc igår på kontroll och han väger 9,5 kg (för en månad sedan 8950 g) och är 76 cm lång (för en månad sedan 73 cm) så han får ju i sig det han behöver, tack vare amningen säkert. Läkaren kollade också till de här knölarna som han har i bakhuvudet/nacken och de hade inte växt och blivit större. De nya körtlarna tyckte han inte var något speciellt med. Jag nämnde att Vilmer låter väldigt tät i näsan ständigt, eller att det är något som stör honom. Han andas extremt mycket genom munnen. När han ammar och äter ur flaskan hör man hur han får kämpa. Även när han bara sitter och leker och så, hör man ju hur han andas tyngre och genom munnen hela tiden. Det är värst i höger näsborre, vilket man märker av om han ligger på vänster sida. Ligger han på höger sida andas han mycket bättre. Läkaren kollade i näsa och mun på honom och det såg bra ut, men han sa att han kunde ha polyp eller svullen körtel som det egentligen är längre upp i näsan. Detta behandlar man ju inte om man inte har väldigt stora problem med sömn och mat. Han tyckte vi skulle avvakta och se, brukar ju oftast växa bort.
Sedan kollade han på Vilmers huvudhållning, han kunde se att han lutar huvudet till höger och frågade om vi märkt av någon skelning. Då hade han inte läst om att vi varit iväg till ögonmottagningen för det. Han sa att om de skelar kan de luta huvudet för att kompensera synen, att de ser bättre om de lutar huvudet. Jag sa att det här med lutningen går i perioder. Nu är det väldigt lugnt. Men sedan kommer det då han lutar huvudet väldigt mycket ständigt i flera dagar. Han skulle skriva en notis till ögonmottagningen om lutningen eftersom jag aldrig nämnde detta då vi var iväg dit eftersom det då var en en bättre period. Ögonläkaren får då ta ställning till vad som ska göras. Det finns tydligen glasögon som gör att de inte ska luta huvudet!
Namnsmycke
16 januari 2010 kl. 13:26 | Postat i Allmänt | 3 kommentarerEtiketter namnsmycke
Fick ett jättefint namnsmycke av maken och barnen i julklapp, har länge velat ha ett sånt!
Pulkapremiär och grimasering
16 januari 2010 kl. 13:09 | Postat i Dottern Filippa, Sonen Vilmer | Lämna en kommentarEtiketter backen, bebis, grimasera, lekparken, pulka
I torsdags tog jag med Filippa, hennes kompis och Vilmer ut till lekparken och pulkabacken så Vilmer fick provsitta/åka i pulkan. Trodde först att han skulle protestera men det gick så bra så, han verkade tycka det var kul till en början. Men efter en liten stund ville han inte sitta där. Nästa gång provar vi att åka i backen också!
Vilmer har fått dille på att grimasera, han skrynklar ihop hela ansiktet. Ser så roligt ut, Filippa gjorde så hon också när hon var liten
Hår, hår
14 januari 2010 kl. 10:32 | Postat i Dottern Filippa, Sonen Vilmer | 2 kommentarerEtiketter bebis, färg, hår, lugg
Om vi fortsätter på ämnet hår så har jag lagt märke till att Filippa och Vilmer har exakt samma hårfärg och det är inte bara hårfärgen de har gemensamt utan även benan. Båda har benan långt ut på vänster sida så ”luggen” automatiskt lägger sig till höger. På Filippa ser det ut som det aldrig växer ut något hår på vänster sida utan hon fortfarande dras med ”bebishåret” där….

Luggen
12 januari 2010 kl. 16:51 | Postat i Sonen Vilmer | 1 kommentarEtiketter hår, kamera, luggen
Jag brukar kalla Vilmer för ”luggen”, just för hans fina frissa med den långa luggen
Kanske dags att klippa den snart, men än så länge funkar det ju att bara göra en gubbfrisyr utav det, dvs lägga luggen stramt åt sidan…hihi.
Filippa fick en digitalkamera i julklapp av farmor och farfar och hon går och tar en hel del kort nu, mest blir det på lillebror. Blir faktiskt riktigt bra bilder av kameran, som inte var allt för dyr. Här kommer några av bilderna som hon tagit:
Tog några bilder på Vilmer tidigare idag när vi satt och myste i soffan:
Tillbaka till verkligheten
12 januari 2010 kl. 10:41 | Postat i Hem och inredning, Hemma hos-Dotterns rum, Värk, känsligt | 2 kommentarerEtiketter distans, expedit, Ikea, plugga, stjärntapet, tandsköterska, ykeshögskoleutbildning
Hej på er!
Idag är det tisdag och vi är tillbaka till den vanliga vardagen igen, Filippa har börjat skolan efter flera veckors jullov och Niklas är på jobbet. Jag och Vilmer får våra få timmar för oss själva på förmiddagarna innan det är dags att hämta storasyster. Dock sover han ju bort någon timma så då får jag passa på att dricka mitt kaffe i lugn och ro, underbart!
Igår när jag tog mitt efterlängtade kaffe och Vilmer tog sin förmiddagslur så passade jag på att söka upp skolor som har tandsköterskeutbildningen på distans. Även om det ska bli spännande att börja läsa till tandsköterska så är det alltid jobbigt när mammaledigheten börjar gå mot sitt slut och man ska ge sig ut i verkligheten igen. Nu är det ju också så att jag har ingen sjukskrivning att luta mig tillbaka till utan det förväntas utav mig att jag ska klara av att plugga samt börja jobba sedan, visserligen med stöd från arbetsförmedlingen och försäkringskassan som eventuellt beviljar lönebidrag om det skulle behövas. Men ändå….känns lite konstigt och lite nervöst såklart. Har gett mig tusan på att jag ska klara av det! Så mycket att jag var beredd på att börja läsa redan nu i februari, men det fanns inga platser kvar förstås. Kanske var tur det. I alla fall, så är det lite nytt kring tandsköterskeutbildningen tydligen. I höstas blev utbildningen en yrkeshögskoleutbildning och vad menas med det då?
Yrkeshögskoleutbildning, Yh-utbildning, är en ny utbildningsform. Yh-utbildningar kombinerar teori med praktiskt lärande på en arbetsplats. De erbjuds inom branscher där det finns ett uttalat behov av välutbildad arbetskraft. Innehållet i utbildningarna bygger på kunskap som uppkommit vid produktionen av varor och tjänster, och de syftar till att leda till jobb direkt efter examen. Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Detta skiljer dem från traditionella högskoleutbildningar som vilar på vetenskapliga eller konstnärliga grunder och som syftar till att tillfredsställa långsiktiga behov på marknaden.
Yh-utbildningar leder till yrkeshögskoleexamen. Ett års heltidsstudier (minst 200 poäng) leder till en yrkeshögskoleexamen. Dessutom finns en kvalificerad yrkeshögskoleexamen för dem som läst under två år (minst 400 poäng). En del utbildningar avslutas inte med examen, för dessa utfärdas ett utbildningsbevis.
Så pga den här ändringen så är det inte riktigt klart ännu vilka skolor/orter som kommer ta sig an utbildningen, visst kommer det vara en del som kommer ha utbildningen men de ska ju också ha den på distans. Kungsbacka, Södertälje och Katrineholm är dom som jag vet har på distans. Södertälje skulle starta en utbildning nu i februari och fick också till svar att de troligtvis kommer att starta en till hösten. Kungsbacka i 2011 och Katrineholm har jag inte fått svar från. Katrineholm är ju det som ligger närmast så det skulle passa bäst. Jakobsberg finns utbildningen också, men vet inte riktigt än om den finns på distans. Sedan är det lite oklart vilka orter det blir, Mariestad visste inte förrän i slutet av april hur det blir. Ja, vi får väl se var, hur och när allt går av stapel!
Under helgen som var fick vi Filippas rum tapetserat och golvet lagt, kommer nog bli hur bra som helst när alla möbler och det kommer på plats.
I hörnet vid stjärntapeten ska sängen stå och där tapeten går över i vitt ska Ikeas Expedit hylla stå. Övergången till det vita blir på det viset inte så märkbar. Vill som sagt ha en rak gardinkappa, men frågan är vad som skulle passa?
”Kan Vilmer klappa händerna?”
08 januari 2010 kl. 12:30 | Postat i Allmänt, Dottern Filippa, Sonen Vilmer | 3 kommentarerEtiketter diamanten, feber, halsen, händerna, klappa, skolan, spel
Förut har han försökt klappa händerna och då har han haft de knutna. Igår när jag frågade om han kunde klappa händerna gjorde han det jättebra helt plötsligt och med öppna händer! Han är så söt när han gör detta för han skrattar alltid samtidigt, precis som att han vet att han är duktig. Man blir ju så blödig när de lär sig något nytt
Filippa är mycket bättre nu och idag var hon tillbaka till skolan. Vi var iväg till läkaren med henne i onsdags, hon var väldigt röd och svullen i halsen men ingen streptokocker så detta var helt enkelt ett virus. Redan igår var hesheten bättre och hon har inte haft feber sedan i onsdags. Fick Mollipect utskrivet för hostan och den har också blivit bättre. Igår spelade hon och Niklas spel och gumman blir så otroligt arg och ledsen när hon förlorar (lik farfar sin tror jag, för han kan inte ens låta sina barnbarn vinna, eller ens låta dom fuska lite när han spelar spel med dom
) De spelade några gånger och även jag var med två gånger. Varje gång vann Niklas och eftersom vi spelade Den försvunna Diamanten så var det ju lite svårt att försöka låta henne vinna!

Filippa gömmer sig för kameran och Niklas...ja jag vet inte vad han gör, han kanske försökte bli osynlig han också?
Om Niklas kusin är hemma ska vi åka dit och lämna tillbaka babyskyddet som vi lånat av dom. De ska ju snart få en liten bebis till så de behöver den där stolen. Har köpt en present till den blivande storasystern som tack för lånet, hoppas hon blir nöjd med dockan som hon kommer få! Ikväll kommer Jimmy polis (Filippa kallar honom så, just för att han är polis) och hans nya tjej (eller ny och ny…de har träffats sedan i somras, men det har inte blivit av att vi har träffat henne ordentligt än) hit på lite mat, ska bli trevligt!
Hoppas ni har en underbar fredag!
Blogga med WordPress.com. | Tema: Pool av Borja Fernandez.
Inlägg och kommentarer feeds.









































