En inblick i mitt liv

 Just nu händer det inte så mycket här. Kanske det är bra det för det känns som man inte har hämtat sig än från bakfyllan och då är det en vecka sedan!
Igår var vi till mina föräldrar och hälsade på. Åt mat, fikade och pratade. Jag och min mor åkte iväg till affären en sväng och dottern busade som vanligt med sin morbror. Vi kom inte hem förrens vid 22 på kvällen och då var det dags för dottern att hoppa i säng och jag och mannen lade oss i soffan och kollade på film.
Man blir ju så himla trött och less på det här jäkla vädret, kan man inte få lite fint nu innan sommaren är över?

Igår fick mannens kusin E en son, stort grattis till henne!

Jag tycker bara det föds killar i våran omgivning, vore kul med lite tjejer nu. Dock så har det ju faktiskt kommit i alla fall 2 små tjejer under 1 år, alltid nåt! Kusin E som fick sonen har en bror som ska bli pappa till hösten och min kusin A ska också bli pappa för första gången nu i augusti, så vi får hoppas att det blir en tjej som föds i alla fall Vore kul!

Här kommer min lilla tokiga tös!

Igår tog vi med svärföräldrarna ut på grillbuffé. De har hjälpt oss så mycket med grejer till huset så vi ville tacka för all hjälp!
Marinerad biff, fläskytterfilé och kyckling fanns i köttväg och sedan fanns det mycket annat att välja på som potatisgratäng, strips, bulgur, olika såser och olika grönsaker och mycket mer. Det var riktigt gott så man var verkligen mätt sedan. Tur med vädret hade vi också, uppehåll hela tiden vi satt där och när vi skulle åka och satte oss i bilen så öppnade sig himlen!

Idag ska vi åka och hälsa på mina föräldrar, det var ett tag sedan vi var där nämligen!

Förresten igår kom min kusin och hennes kusinbarn hit och hälsade på, jätte kul. Det är inte ofta man träffar dom eller ens pratar med dom så det var riktigt kul att hon ringde och ville komma en sväng

Jag är en PMS tant nu, därför måste jag klaga!

Jag funderar på vad jag har gjort för ont? Någonting knepigt måste det vara med mig som måste stå ut med all smärta jämt, varför drabbas jag av allt? (jaja, man ska väl vara glad att man inte är döende….)

Tycker så jäkla synd om mig ibland och sedan får jag dåligt samvete för det. Hur kan jag ha rätt att tycka synd om mig och tro att jag har det så jä*la dåligt? Jag menar, jag har en man som jag älskar och som älskar mig. Jag har en underbar dotter som jag avgudar och jag har en familj. Jag är inte döende på något sätt. Så säg mig, varför känner jag mig så himla ensam ibland? Det känns som att jag inte platsar någonstans!

Jaja, solen går upp och solen går ner. Sånt är livet!

I lördags var vi på sommarfest hos ett par kompisar, vi var väl ungefär 20 st på festen och det var riktigt trevligt med lite grillning och femkamp och en massa dricka också såklart! På femkampen hade värdparet bestämt att vi skulle tävla två och två och de hade också bestämt vilka vi skulle tävla tillsammans med. Grenarna som ingick var pilkastning, basket, allmänbildning (där vi skulle svara på ett antal frågor), ringkastning och bowling (tevespel)

Mitt lag kom ju inte etta, men jag är ganska nöjd ändå. Speciellt på basketen där jag fick full pott! Gjorde nog susen att min kära man glatt slängde ur sig ”Sist frugan spelade basket förlorade dom med 72-2” Där fick han!

Under kvällen sedan dominerade nog alkoholen för de flesta, det märktes bla på volymen, skratten och framförallt dagen efter. Vi var några stycken som faktiskt fick besöka toaletten en antal gånger och låg däckade hela dagen på söndag. Jag var en utav dom! Klockan 10 skulle vi på nätverksmöte, men det gick absolut inte att komma iväg på det. Vi kom hem ca 4 på natten så klockan 10 kände man sig fortfarande full. Bara att skicka ett sms om att vi inte skulle komma, sedan var det bara in på toaletten och spy några gånger innan man kunde somna igen. Klockan 15 kom jag äntligen upp, men orkade bara med en halvtimma. Sedan var det sängen som gällde resten av dagen. Var upp en sväng och åt pizza på kvällen och sedan pussa dottern godnatt. Tur att mannen var såpass pigg i alla fall som kunde ta hand om dottern!

Har värsta huvudvärken idag så jag kom inte upp till jobbet idag, känns som hela huvudet ska sprängas i tusen bitar. Vet inte om det är den vanliga huvudvärken eller om man är bakis än?!

I måndags var ju min storebror och hans familj här. Eftersom det faktiskt var riktigt fint väder då så passade vi på att bada i poolen, fikade ute och grillade. Kunde sitta ute till klockan 20-21 på kvällen utan att frysa ihjäl!

I tisdags var det riktigt regn väder igen med en hel del åska, lite läskigt med åska faktiskt och speciellt nu när man bor i hus också. Känns som att man inte är lika skyddad som i lägenhet.  På eftermiddag åkte jag till en kompis för att äta mat och prata lite. Det var trevligt och fick dessutom höra en glad nyhet

På onsdag efter jobbet åkte vi in till stan hela familjen, gick och strosade lite i affärer och åkte sedan och handlade lite på Maxis.

Igår var vädret ganska bra igen. Då kände vi för att ta en cykeltur till badstranden, men det gör jag aldrig om igen…herregud alltså! Eftersom dottern nu cyklar väldigt bra så fick hon cykla på sin cykel. Men hon började ganska tidigt med att hon frös om benen och var tvungen att stanna då och då. Sedan efter ett tag blev det jobbigt åt benen m.m. så ibland fick hon sätta sig i cykelstolen och vi gick och mannen fick gå och dra hennes cykel. Stannade och fikade på vägen så man fick vila lite. 
När vi kom fram till den lilla orten där badstranden finns så stod det på en skylt att vi hade cyklat 9 km! Men vi var inte framme, det var en bra bit till och det roliga är att vi också hamnade helt fel och fick ringa till svärmor för att ta reda på vägen…vi hade hamnat så fel så vi fick ge oss ut på den stora vägen, återigen fick vi sätta dottern på cykelstolen och gå den biten för inte ville vi att dottern skulle cykla själv där. Svärmor sa att det nog är ca 500 meter på den stora vägen där innan vi kommer fram för att svänga in till vänster….ja tjena, det var inga 500 meter det. Kändes som en mil!! Då var jag riktigt sliten, hade ont överallt. När vi äntligen var inne på den lilla vägen kom svärföräldrarna i bilen så dottern fick åka med dom istället, de åkte före och visade vägen till badstranden!

Ja en riktig utflykt fick vi oss i alla fall, i över en mil cyklade och gick vi och jag som knappt orkar cykla ner till centrum här utan att få ont, trodde inte att det var så himla långt dit ju. Hade jag vetat det hade jag aldrig gått med på det. Det som var det positiva är ju att det är en väldigt fin cykelväg hela vägen till byn.
Men nästa gång vi ska till den stranden och bada så blir det BIL!

Måste också säga att dottern var jätte duktig som cyklade så himla långt, även om hon ibland fick sitta så blev det en bra bit för henne att cykla.

Ska också nämna att jag INTE cyklade hem, svärfar cyklade hem istället för mig och jag och dottern fick åka bil

Idag har jag så jäkla ont att jag inte orka göra någonting, fick ringa till jobbet och säga att jag stannar hemma idag. Orkade knappt röra till gröten till dottern imorse. Armarna bara vek sig och det värkte i hela överkroppen. Så idag blir det att ligga ute i solen och bara vara!

Idag är det underbart väder ute, man får passa på att njuta för imorgon blir det regn igen!

Idag kommer min storebror hit med sin familj, vi ska fika och grilla lite grann. Förhoppningsvis blir det lite bad i poolen för barnen också, om nu min kära dotter vågar sig i. Hon är nog lite lik sin mamma, ganska feg när det är kallt i vattnet

Igår vart dottern ganska förkyld så jag hoppas hon ska slippa febern den här gången eftersom hon hade den för 2 veckor sedan. Håll tummarna för att den inte kommer!

Puss & Kram